Bemötandefrågor tas upp i styrdokument på olika nivåer; internationellt, nationellt och lokalt i landsting och kommuner. I dessa har patienternas möjlighet till bland annat delaktighet och inflytande lyfts fram allt mer de senaste decennierna.
Även inom sjukvårdspolitiken har bemötandefrågor fått en allt mer framträdande position. Enligt målområde 6 (Hälsofrämjande hälso- och sjukvård) i regeringens folkhälsoproposition finns bland annat fastslaget att hälso- och sjukvården ska ”tillvarata och stödja patientens egen kraft och kunskap, och stödja patientens förmåga att själv hantera sina hälsoproblem (…) att patienten ses här som en medproducent till sin egen hälsoutveckling, snarare än ett medicinskt fall som ska lösas”.
I Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport från 2009 framkommer det att trots att lagstiftningen tydligt anger vad som ska känneteckna en patientfokuserad vård finns det brister i bland annat bemötande, information och kontinuitet. Det kan i sin tur påverka behandlingsresultat och säkerhet. Rapporten betonar vidare att formerna för patientens delaktighet i vården behöver utvecklas, liksom att informationen till och kommunikationen med medborgare och patienter om vårdens processer och resultat måste bli tydligare. Öppna och lätt jämförbara redovisningar om tillgänglighet, bemötande och säkerhet efterlyses på flera nivåer.
Ett sätt att få till en sådan utveckling är genom att lyfta frågan om hur goda möten skapas i det kliniska arbetet, implementera ett hälsofrämjande förhållningssätt ute i organisationerna och att utvärdera denna process för att kunna fortsätta förbättringsarbetet. Interna styrdokument kring frågor gällande möten inom hälso- och sjukvård finns i spaltmeter. Gemensamt för dessa är att man betonar vikten av goda möten men konkreta sätt att arbeta med frågorna på samt hur dessa är utvärderade har tidigare varit svårt att finna svar på.
"Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport 2009 fastslår att trots att lagstiftningen tydligt anger vad som ska känneteckna en patientfokuserad vård finns brister i bland annat bemötande, information, kontinuitet, vilka i sin tur kan påverka behandlingsresultat och säkerhet."
Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Analys och förslag avseende mål och indikatorer.
Bilaga 6 till regeringsuppdrag att utveckla ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem för det samlade folkhälsoarbetet. 2003. Folkhälsoinstitutet, Stockholm.
Socialstyrelsen, Bra kan bli bättre. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 i sammandrag. 2009. Stockholm.
