”Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa, men fungerar också som kulturbärare, mötesplats och en källa till njutning. En riktigt sammansatt kost har en stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Matvanorna är en del av vår kulturella och sociala tillhörighet.” Ur folkhälsomål 10: Goda matvanor.
Mat och måltider är en del av livet hela livet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Behovet av energi och näringsämnen varierar för individen utifrån ålder, kön, aktivitet, hälsa och eventuell sjukdomsbild. Med Hälsosamma matvanor avses att energi- och näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster motsvarar individens behov relaterat till ålder, hälsa och risk för sjukdom. Oavsett om man är frisk eller sjuk är mat och måltider en förutsättning för välbefinnande.
Livsmedelsverkets råd på en minut är följande:
Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 % av hjärt-kärlsjukdom, 90 % av diabetes typ 2 och 30 % av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp. Ett för högt energiintag och fysisk inaktivitet är också de direkta orsakerna till den ökade förekomsten av övervikt och fetma.
Riksmaten 2010 visar på att ca 80 % av de vuxna i Sverige äter mindre än 500 g frukt och grönsaker per dag, 90 % äter för lite fullkorn och 70 % för lite fiber, 40 % äter för mycket socker och 70 % för mycket salt, 80 % äter för mycket mättat fett. Studier på barn visar liknande siffror. I Sverige lägger vi i snitt 15% av energiintaget på godis, läsk, kakor och bakverk. Unga kvinnor och män mellan 18-30 år är den grupp i samhället som har sämst matvanor. Matvanorna i Sverige har blivit bättre men det finns stora sociala skillnader när det gäller mat och hälsa.
