Maud Arnemyr med kollegor utanför Mariebergs vårdcentral i Motala, Östergötland. Foto: Carolina Hawranek
Maud Arnemyr, vårdenhetschef på Mariebergs vårdcentral i Motala, nappade direkt när erbjudandet kom. Hela vårdcentralen, och medarbetare från tillhörande rehabavdelning, bjöds in till utbildningen.
– Vi har väl inte legat i topp i patientenkäten, men efter det här såg vi resultat. Vi gjorde en markant förbättring som vi kunde se i enkäten året efter, berättar hon.
Maud Arnemyr bjöd in projektledaren bakom materialet, Ulrika Müssener, till ett gemensamt personalmöte, vilket blev ett bra avstamp i arbetet. Sedan lade man ihop flera av temaavsnitten och gjorde en konferensdag av utbildningen. Grupperna fick själva välja bland filmerna och kunde också välja bort för att passa tiden.
– För mig som chef var det inte så betungande. Filmerna var väldigt relevanta för oss och vi kände igen oss, men en introduktion från någon insatt är otroligt värdefullt och något jag tycker man tjänar på att lägga tid på, säger hon.
Sammanlagt tog utbildningen knapp femton timmar. Elva timmar i grupper, plus inläsning av kunskapsöversikten. Efteråt gjordes en egen utvärdering.
– Vi såg en stor vinst med blandade grupper. Cheferna ingick i grupperna på samma villkor. Många tyckte det var bra att få höra hur olika personalkategorier möter patienter, det kom också upp hur vi pratar om patienterna i vårdlagen, säger hon.
Maud säger att utbildningen gav en annan förståelse för kollegors arbetsuppgifter och hur stressande det kan vara för en annan yrkeskategori. Sjuksköterskorna fick till exempel en större förståelse för doktorernas situation.
– Man får inte alltid möjlighet att på detta sätt stanna upp och diskutera skarpa lägen i den personalgrupp man är verksam. Många tycker att det tar mycket tid och verksamheterna är pressade, men det måste finnas utrymme för reflektion, säger hon.
Det kom också upp att många av filmerna var väldigt starka. Flera medarbetare hade privata erfarenheter som anhöriga att relatera till.
– Det tog tid att bearbeta egna reaktioner som kom upp. Man måste ha en beredskap för det som ansvarig, påpekar Maud Arnemyr.
Tankar som kom fram i samband med utbildningen har mynnat ut i flera konkreta förändringar i arbetssättet.
– Vi såg över en del rutiner. Till exempel har vi förlängt läkarbesöken från 15 till 30 minuter och vissa hembesök gör vi numer alltid tillsammans. Lite schemajusteringar har vi också gjort och vi införde kategoriträffar i yrkesområdena, berättar Maud Arnemyr.
Hon ser en tydlig koppling mellan materialet, verksamhetens uppdrag och patientnyttan.
– Vi måste få med patienten och få dem att förstå sina val. Det gör det möjligt för dem att bli delaktiga.
Så här i efterhand ser Maud Arnemyr att materialet har gjort avtryck på hela gruppens mentalitet.
– Vi bryr oss och reagerar tidigare om man ser saker som inte är bra, säger hon.
Text: Carolina Hawranek
Hälsofrämjande möten i vården är titeln på det webbaserade läromaterial som temagrupp Hälsofrämjande förhållningssätt initierade 2008. Ulrika Müssener, universitetslektor på institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, utsågs till projektledare 2009 och tog tillsammans med arbetsgruppen fram utbildningen.
Ekholmens vårdcentral, Region Östergötland
Ljungsbro vårdcentral, Region Östergötland
Neurointensivvårdsavdelningen (NIVA), Universitetssjukhuset i Linköping
