”Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa, men fungerar också som kulturbärare, mötesplats och en källa till njutning. En riktigt sammansatt kost har en stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Matvanorna är en del av vår kulturella och sociala tillhörighet.” Ur folkhälsomål 10: Goda matvanor.

Hälsosamma matvanor

Mat och måltider är en del av livet hela livet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Behovet av energi och näringsämnen varierar för individen utifrån ålder, kön, aktivitet, hälsa och eventuell sjukdomsbild. Med Hälsosamma matvanor avses att energi- och näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster motsvarar individens behov relaterat till ålder, hälsa och risk för sjukdom. Oavsett om man är frisk eller sjuk är mat och måltider en förutsättning för välbefinnande.

Livsmedelsverkets råd på en minut är följande:

• Mer grönsaker, frukt och bär; fisk och skaldjur; nötter och frön samt mer rörelse i vardagen
• Byt till fullkorn, nyttiga matfetter och magra mejeriprodukter.
• Mindre rött kött och chark; salt, socker och alkohol

Ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 % av hjärt-kärlsjukdom, 90 % av diabetes typ 2 och 30 % av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp. Ett för högt energiintag och fysisk inaktivitet är också de direkta orsakerna till den ökade förekomsten av övervikt och fetma.

Riksmaten 2010 visar på att ca 80 % av de vuxna i Sverige äter mindre än 500 g frukt och grönsaker per dag, 90 % äter för lite fullkorn och 70 % för lite fiber, 40 % äter för mycket socker och 70 % för mycket salt, 80 % äter för mycket mättat fett. Studier på barn visar liknande siffror. I Sverige lägger vi i snitt 15% av energiintaget på godis, läsk, kakor och bakverk. Unga kvinnor och män mellan 18-30 år är den grupp i samhället som har sämst matvanor. Matvanorna i Sverige har blivit bättre men det finns stora sociala skillnader när det gäller mat och hälsa.

På HFS medlemssjukhus serveras i dag ett stort antal måltider till patienter, medarbetare och besökare. Denna mat ska vara god, sammansatt så att energi- och näringsbehovet för den enskilde tillgodoses samt tillagad och serverad med omsorg. För många sjukdomar har maten en central roll i den medicinska behandlingen och den har stor betydelse för tillfrisknandet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för bästa möjliga resultat av övrig behandling vid sjukdom. Sjukdomar kan många gånger påverka behovet av livsmedelssammansättning och näringsinnehåll i maten och det är därför viktigt att servera rätt mat till rätt patient. Detta kräver kunskap och engagemang ifrån samtliga yrkesgrupper inom vården.

Många patienter ligger inne under en kortare tid och då är det viktigt att maten och måltidsmiljön upplevs positiv för att inbjuda till att patienten vill och kan äta. För de personer som vårdas under lång tid blir det extra viktigt att maten som serveras är god, näringsrik och erbjuder variation samt att den serveras på ett inbjudande sätt. Det är viktigt att uppmärksamma varje individs behov för att undvika sjukdomsrelaterad undernäring.

För att möjliggöra hälsofrämjande måltider på sjukhus är det viktigt att ha fokus på hela måltidssituationen. Detta omfattar alltifrån upphandling och avtal, måltidsmiljö, personalens förhållningssätt samt att maten serveras med omtanke och att den är god, näringsrik och aptitlig.

Livsmedelsverket arbetar på uppdrag av regeringen i ett inrättat nationellt kompetenscentrum för måltider i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår att ska stödja och stimulera kommuner och lands­ting i deras arbete med att utveckla måltids­verksamheten. HFS temagrupp matvanor har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram rekommendationer för måltider på sjukhus, Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården. Rekommendationerna innehåller en beskrivning av en bra sjukhusmåltid och en checklista med förslag på hur kvalitet kan följas upp.

Sjukdomsrelaterad undernäring är ett vanligt problem i samhället, speciellt vid kronisk sjukdom. Minst en tredjedel av patienter som vårdas på sjukhus är eller löper risk att bli malnutrierade. Undernäring uppstår när en person under lång tid förbrukar mer energi eller andra näringsämnen än vad hon får i sig.
I förlängningen kan detta leda till ökad risk för komplikationer, ökat lidande, förlängda vårdtider samt ett ökat vårdbehov och t.o.m. ökad risk för dödlighet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för bästa möjliga resultat av övrig behandling vid sjukdom.

Informationsvideo om malnutrition utgiven av European Society for Clinical Nutrition and Metabolism, ESPEN.

Problemet har föranlett Europarådet att 2003 anta en resolution med rekommendationer till medlemsländerna om nutritionsbehandling på sjukhus.